Täckningen här är som väntat. Det finns mer att önska där. Det är lite fuktigt och kallt. Jag ligger bredvid Melvin och trängs i en våningsäng. Mysigt kanske om jag inte var så förbaskat mörkrädd. Min modige 3-åring är bättre än mig på att tackla mörker och nya sovplatser ;)
Imorgon är dagen D. Jag kommer definitivt att gå sönder av stress. Jag hoppas verkligen att jag hinner känna efter och uppskatta dagen också. Det är trots allt vår dag. Vår stora dag. Dagen då jag sluter ett kapitel och påbörjar ett annat. Fru Buchholtz. Vi vårt oss. Ett. Enat. Enade. För alltid. Tills döden skiljer oss åt för fan!
Ska bli sir.
Vi grejjart.
Jag kan skämta hur länge som helst. Förminska, förlöjliga. Det är ändå vad det är. Jag är gränslöst förälskad i den här människan. Löjligt glad över att han vill bli min. Det är äkta och det är för alltid. Det är på riktigt och det är så stort så jag vet knappt vart jag ska gömma mig.
Älskade vackraste. Tiden nu är vår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar