Sådär ja

Väskan packad, tack Johan för lånet. Med hjul dessutom! Perfekt. 

Jag är nervös. Och trött. Klockan ringer svintidigt så jag kommer att vara jättetrött oavsett när jag somnar.

Men. 

Tänk att vi ska iväg. Så himla härligt och jag är glad över att jag får komma iväg så här. Känns som något alla andra gör medan jag får nöja mig med att se på fina bilder på Facebook och instagram. Nu är det min tur. 

Nästa gång vill jag ha med mig Kenny och barnen också. Eller kanske bara Kenny men då får vi vänta länge så barnen blir större. 

Vill se mer av Riga 

Nu vaknade Elliot för fjärde gången. Jag tar tillbaka allt jag sagt om att han sover bra. 

Kul när man blir överraskad

Jag trodde inte att jag skulle bli nervös inför resan men nu känner jag mig lite nervig och stressad, sådant övergår lätt i ångest (jag vet, det är bra konstigt hur min kropp fungerar) så jag har fått ta medicin. Då är jag dessutom garanterad sömn inatt och det är nödvändigt. 

Älskade barn. Det är nästan värst, Melvin har sagt flera gånger att han inte vill att jag åker och jag försöker vända det. Några dagar och så är det ju äntligen hans födelsedag sen när jag kommer hem och då ska vi ha kalas. Då frågar han om kusinerna kommer och jag får säga nej så blir han ledsen igen.. 

Men, pappa och Majsan kommer på förmiddagsfika så då ska vi sjunga för honom och äta tårta. 

På kvällen kommer några av våra bästa vänner så att han får bli firad ordentligt med gäster som han önskat. ❤ Ni betyder så mycket. 

Det kommer att bli en härlig vecka. Även om jag kommer att sakna barnen så kommer jag att ha det fint. Härlig sol, egentid i överflöd, Effes och bada i havet. 

Jag tror faktiskt att det kommer att göra mig gott att få umgås med Majsan som vi gjorde mycket förr och att få komma iväg och bara vara jag en vecka. 

Älskade älskade barn. 

Jag längtar redan efter er. 

Sådär

Skapat en ganska ful grön bil. Slarvig och enkel men Melvin kommer att bli glad ändå när den får pryda hans födelsedagstårta. Jag orkade inte lägga ner mycket tid och färga in många olika färger till små detaljer så det här fick duga i år. 

Kenny kommer att baka tårtan eftersom att den behöver ett dygn för att sätta sig. 

Ska börja fundera på vad jag ska packa till resan.. 7 klänningar, 7 trosor, 2 par strumpor, 3 bh:ar.. Smink. Hygienartiklar. Typ så. iPod. Medicin. Ungefär. Mer komplicerat behöver det nog inte bli? 

:-(

Handlat med Elliot. Slutade med att jag fick släpa ut honom medan han vrålade hysteriskt, snoret rann på honom och svetten på mig medan folk stirrade på oss. 

Han ville plocka eget lösviktsgodis vilket han fick eftersom att det är fredag men han ville liksom aldrig sluta och det går inte att resonera med en 2 åring. 

Skäms lite över tankarna som for, ge bort ungen? Lämna honom i affären. Aldrig mer åka och handla? 

Känner mig negativ. Så jävla negativ. Och trött. Äckeltrött så jag knappt orkar andas.

Hatar allt. 

Behöver mina vänner fast jag orkar inte träffa dem. Sjukt. Orkar inte skratta med er just nu, lyssna på er och svara. 

Jag tar den här veckan och så försvinner jag bort från allt. Paus. Kanske kommer jag tillbaka med ny energi, kanske med glädje och nytt perspektiv. 

Kanske orkar jag vara er vän då. Om jag orkar så vill jag ses då för jag saknar er. ❤

Buzzador!

Jag har inte behövt ångra att jag gick med i buzzador. Det fungerar så att man får prova på produkter och sedan berätta om dem för andra via nätet och när man ses. Väldigt bra tycker jag för man litar ofta mer på vänner och bekantas ord om en produkt än vanlig reklam. 

Denna gång kom jag med i en kampanj för Nestlé och deras mellanmål som är gjord på bara frukt utan tillsatt socker. 

Smoothien verkar praktisk att ha med på resa för att enkelt fylla på energireserverna hos barnen utan onödigt kladd. 

Efter regn..

Mår redan bättre, tack vare en otroligt bra människa och tack vare att jag valde att utsätta mig själv för jobbigheter trots att jag har en dålig dag. Det är ett ständigt vägande av för och nackdelar, det gäller att veta när man behöver inse sina begränsningar och backa och när det är läge att pressa lite för att komma framåt. 

 Igår hade jag aldrig klarat av att somna om jag inte hade haft min medicin. 

Fick jag byta liv med någon som är frisk och fungerande, som klarar av ett normalt liv så skulle jag göra det direkt. Det är dit jag vill, dit jag förhoppningsvis är på väg men just nu känns vägen dit lång. 

Jag är inte ledig.

 Jag är sjukskriven.

 Inte för att jag är lite deppig, lite ledsen och arbetslös utan för att jag bara knappt fungerar. Knappt orkar livet. För att det inte finns något annat alternativ eftersom att jag inte klarar av livet. Eftersom att jag får ta lugnande för att gå och köpa mjölk eller hämta på förskolan. Därför. För att ångesten tar över och gör mig svimfärdig. Därför.

Så gör mig en tjänst och sluta säg att jag har så gott om tid som om det vore något bra, som om jag hade tur. 

..... Torsdag

Det är inte så lätt när man hela tiden måste intala sig själv att det är värt att fortsätta kämpa. Att det tysta sköna slutet inte är ett alternativ. 

Mina barn. Det är bara de två som gör att jag håller mig fast. Enbart. Annars hade tåget gått för länge sen ä, spårat ur och glömts bort.

Avkoppling leder till rastlöshet

Nej, inte hos barnen som man kanske kunde ha trott utan hos mig själv. Kanske är det ett tecken på att det här var välbehövligt? Koppla av, logga ut. Fast vi har uppdaterat Facebook lite och nu bloggar jag men vi nyttjar helt klart tekniska prylar betyder mindre än vad vi brukar. 

Jag är imponerad av barnen. Vilken fantasi de har! De har inte klagat en enda gång sen vi kom hit, de leker äter och sover bra. Finner sig i allt och är bara glada över att vi spenderar så mycket tid tillsammans. 

Igår rodde vi runt ön, bastade, lekte och grillade. Lekte med hundarna och kastade pinnar i vattnet så stackars Da Vinci har åkt på vattensvans... En slags inflammation i nerverna i bakdelen, svansen som gör mycket ont och uppstår av att hunden blivit kall. Han får vila resten av vistelsen så hoppas vi på att det går över inom några dagar.

Jag minns inte vilken av alla hundar jag haft hand om genom åren men någon av dem drabbades också av vattensvans så därför kände jag igen symtomen när vår vanligtvis glada pigga vovve mötte oss med slokande svans och visade sig ha ont.. Kraken. 

Världens finaste Gimli i kvällssolen igår. ❤

Vi älskar det här stället. 

Så var den över

Ännu en midsommarafton har passerat. Jag önskar att det inte vore så svårt för mig att inte tänka på vad det är för dag och istället bara ha kul. Så klart har det ändå varit en okej dag och mina älskade ungar förgyller min tillvaro men det där mörka molnet skymmer solen för mig. Hur gärna jag än vill så kan jag inte tycka om att fira midsommar. Jag hatar det. 

Imorgon åker vi ut till ön och det ska bli så skönt att komma bort. Bara jag kan somna nu så blir det morgon så åker vi. Hoppas på fint väder och avkoppling. 

❤❤❤Två midsommarfirare som hade roligt med kusinerna och släkten idag. 

...

Min pappa.

"Ja men sen väntar man en timme och inser att världen inte gick under"

❤

Vad skulle jag göra utan min pappa? 

Mörk dag. Allt är så jävla mörkt och dystert. Antagligen för att förväntningarna är höga, nu ska vi ha det så jävla trevligt och härligt och avslappnat. Då blir jag stressad och tjutfärdig och tror att världen går under för att jag inte klarar av all press. Så då ringer jag pappa och så säger han till mig att allt ordnar sig och så känns det lite bättre. 

Sen börjar jag tänka mörka tankar om att tänk om barnen blir sjuka? Eller pappa. Och så vill jag bara stänga in mig i ett mörkt rum och försöka andas. 

Alltid samma panik. Ångest. Jag hatar ångest. Hatar människor som missbrukar ordet ångest också. Människor som aldrig behövt känna ordets innebörd. 

Att försöka vända tankarna åt ett annat håll kan fungera till viss del men sitter klumpen där i bröstet så gör den.. Den försvinner inte bara för att jag tänker på härliga saker, tvärtom så tar hjärnan allt positivt jag gräver fram och vänder det till något negativt. 

Men.

Det ska bli en fin dag. Jag ska sluta känna mig tjutfärdig(tjuta är ju det värsta som finns för då är man svag) 

Vi ska fira lilla kusin Belli som fyller 2 år. Jag vill se hennes min när hon öppnar presenten med småkryp i. 

Sedan ikväll kommer två av mina tjejer över på några glas vin. Ja det fick bli torsdagsvin för annars ses vi inte på en halv evighet och så kan vi inte ha det.

Jag har så mycket älskade människor runt mig, tack för att ni lyfter mig allesammans. 

Skitmidsommar imorgon. Vad ska jag ha på mig? Vad ska barnen ha? 

Kläder.

Dricka?

Läsk.

Plocka blommor ska vi göra också. Det gör man på midsommar. Och äta färskpotatis. Det måste man. 

Mina.

Jag är tre. Det finns jag och så finns det två delar som springer själva, bredvid. Med egna viljor, egna tankar, egna känslor. Men ändå delar av mig. 

Ibland blir vi ett igen, när vi ligger tätt samman och bara existerar tillsammans. 

Men alltid är vi tre av samma. 

Jag kan inte leva utan mina två små delar. Jag vill inte leva utan dem och kommer förhoppningsvis aldrig att behöva försöka.

Gränslös kärlek. 

Oavsett vad som händer i framtiden, hur svag jag än är eller hur ledsamt livet än är så kommer jag alltid att göra mitt yttersta för dessa två. Aldrig låta dem påverkas av det. Mina fina. Mina. Mina ljus. 

Mitt allt. 

Tänk att jag har er. Att ni finns. Det bästa som finns. 

❤❤❤

Var ute hos lilla farbrorn idag för att hovslagaren skulle komma. Han är nog världens snällaste häst tror jag, stod snällt stilla medan alla barnen fick borsta och klappa honom. Sedan gick vi runt lite så att han fick beta gott gräs. Älskade lilla Grimm ❤

Åkte ut i skogen och lät hundarna sträcka lite på sig efteråt. Mysigt. En helt okej vy tycker jag. 

Fina jyckarna. Ska bli kul att ha med dem

På minisemester.

Najsigt att få umgås med äkta maken

(Såg nu att det här aldrig publicerades utan hamnade som utkast, så jag publicerar det nu men det är ifrån helgen vi var iväg)

Hoho förstå att vi har det så härligt att jag får tid att dokumentera allt ;-) 

Relaxen innebar gym. Eller ja, vi ska bada bubbel och basta också. Mina bleka håriga ben är täckta med myggbett. Snyggt. Men jag bryr mig inte. Jag är rätt fyllig också i mina badkläder men det är okej, hellre det är undernärd som jag var förut. 

Rätt nöjd med denna staycation. 

Vi fick presenter av barnen också som Maja styrt upp så vi kan vara vackra ikväll. 

Senare ska vi iväg och äta god middag. Jag ska äta tills jag mår illa. 

Onsdag. Lill-lördag?

Jag förtjänar ett glas vin ikväll, kanske tar jag det kanske inte.

Det har varit ett par intensiva dagar och jag är mentalt trött. Jag har lite ont i ryggen också för igår gled jag av lille Moltas, han snubblade omkull och jag gled fram över halsen på stackarn tills jag så gott som hängde på huvudet innan jag till sist föll på en sten. Lilla gubben ❤ 

Nu dröjer det kanske ett tag innan jag får tillfälle att åka dit igen och det känns oproportionerligt sorgligt. Det är så mycket annat som ska göras. 

Fredag åker vi ut till Ljusfall för lite midsommarfirande, lagom. Jag hatar midsommar men firar lite för barnens skull. Midsommar är årsdagen för ett brott jag blev utsatt för så jag har svårt att förknippa den dagen med något positivt. Men med barnen kan det ändå bli lite skoj, se deras glädje och samtidigt äta traditionsenlig mat dvs bacon och färskpotatis. Jag vet, vi är inte som alla andra som äter äcklig sill för vi gillar god mat i vår familj. 

Lördag åker vi ut till ön Tjockisholm där vi gifte oss förra sommaren och där stannar vi till onsdag. Sedan är det två fria dagar fram lördag då vi åker till Kolmårdens djurpark! Åh det kommer bli så mysigt. 

Dagen efter, söndag så åker jag till Turkiet. 

Kommer hem efter en vecka, firar världens bästa unges 4 årsdag och sen ska vi bara vara hemma och lata oss. Puh. 

Så nej, det blir inte mycket Moltas, Grimm eller Gill på ett tag men det blir en hel del annat kul. 

Sommar! Så välkommen och välbehövlig.

 

Sommar!

Åh nu längtar jag! Vi åker tidigare ut till ön så vi får 4 nätter där ute. Hoppas på solsken. Bastu, salta bad och vackra klippor. Ett och annat glas vin och god mat.

Det får nog bli en årlig tradition att spendera lite tid där ute, underbart. 

True that ;-)

Det är ungefär den känslan jag kan få när jag ställs inför ett matematiskt problem. Jag och matematik är inte vänner! Läsa och skriva är mer min melodi. 

Vi skapade konst på balkongen tidigare ikväll. Jag älskar att vara förälder, våra barn är så goa. Ikväll kom även Maja hit och gjorde syskonen överlyckliga. Gullungar. 

Färgade håret igen. Dålig färg. Igen.

Jag överväger att färga om helt, mörkbrun? Lila? Bara inte svart. Vill iaf ha en paus och gärna en hårfärg som biter på mitt dumma hår.

Aldrig hört om färgen förut? Något Kenny köpte hem. Alltid värt att testa. På mig fungerade den inte. 

Jädra mobil

Min mobil raderade just alla mina sms! Vad fan? Hade en del ord där som kändes viktiga att spara. Fan! 

Har utöver det haft en trevlig kväll. Vi grillade med Becca och Vilde. ❤ 

Men suck. Jäkla telefon. Hade helt klart velat haft kvar en del av det som stod där.... 

Så är det

Jag tycker att det är väldigt fult med knubbiga fingrar. 

Jag har fördomar mot människor som rastar sina hundar i mysbrallor och tänker att de nog inte tar upp efter dem heller och att de är dåliga människor. 

Jag tycker att det är ganska löjligt att göra grimaser på foton. 

Jag är långsint fast jag brukar säga att jag inte är det för att det låter bättre. Förlåtande och god liksom. 

Jag skulle ha mycket svårt att ha en nära relation till någon djupt religiös. Lika svårt som jag skulle ha att ha en nära relation till en vuxen människa som tror på jultomten för det är ungefär lika troligt att han finns som att någon Gud gör det. 

Jag gillar inte halstatueringar, tycker att det ser dräggigt ut. 

Nej, jag har ingenting viktigare att komma med den här morgonen. Jag är trött och lite arg. 

Idag

Förskolan är stängd idag och ute är det mulet och trist så vi håller oss inne.

Underbara ungar. 

Ikväll ska vi grilla iallafall. Efter allt annat. 

Åh. Melvin tog Elliots hand och bad honom följa med för att hålla honom sällskap på toaletten. Syskon ❤ Haha. 

Schas.

Jag blev förhörd om allt det svåra av en främling som sedan talade om för mig att allt jag tänkt var fel, att vi var chanslösa, att jag var misslyckad, värdelös och att tiden snart har runnit ut för räddning. Att jag var en belastning för Kenny.

Det tog mig en tid att komma över det och orden ekade länge i mitt huvud. Jag kände mig så värdelös och som om livet var kört, färdigt. 

Tills jag med hjälp av min psykolog, familj och vänner insåg att hela situationen var absurd. Att det inte alls var sant och att ingen har rätt att göra så mot mig. Mot oss. 

Självklart är jag Kennys stöttepelare lika väl som han är min. Besluten vi tar kring vårt liv tar vi gemensamt och vi kör inte över varandra. 

Ge mig en enda anledning till varför jag skulle förlåta det? Ett enda skäl till att jag skulle acceptera att någon behandlade mig så?

Jag har haft min SKIT. Jag har genomlidit så jävla mycket skit i mitt liv och jag har tagit det. Sedan blev jag vuxen och faktum är att min självkänsla är ganska stark och nej, ingen gör så mot mig! Ingen. Aldrig. Framför allt inte någon nolla som inte har en aning om vem jag är. 

(Oj vad länge sedan jag skrev det här men vågade inte publicera. Nu törs jag)

Tur det

Har spenderat eftermiddagen och kvällen i stallet med Ester. Älskade hästar, tur att jag har dem, de kan vända även en riktigt dålig dag. Åtminstone för en stund. 

Det hela slutade med att jag bröt ihop, sen drog jag hemifrån till stallet. Så skönt att komma iväg. 

Har ridit Moltas och tömkört Grimm. Han börjar repa sig från hältan nu.  ❤

Trött Moltas. 

 

Ester red lilla Gill. Hon är bara 4 år men så väldigt lugn och trevlig. ❤

Moltas alltså. Vilken häst han är, helt underbar. 

Lite tyst här.

Jag vet inte vad jag vill skriva om, vad jag borde och kan. Mest hatar jag hela världen just nu. Okej nej, inte barn och inte djur. Men resten hatar jag. Vuxna människor. 

Jag är full. Sprängfull av ord som vill leta sig ut och hamna här men jag kan inte. När man har läsare som liksom dammsuger in alla ord som kan tänkas ha en underliggande mening riktat till dem så blir man till slut tyst. 

Har ni någonsin tänkt tanken att om ni tar åt er så kanske det ligger något i det jag skrivit? 

Jag är så trött. 

Utmattad. 

Ledsen. 

..........

Grejen med den här mannen är att oavsett hur jobbigt livet känns emellanåt, oavsett hur arg jag kan bli så hittar han sätt att få mig att falla om och om igen. 

Jag blir kär igen hela tiden. Han förstår inte hela mig men vi hör ihop han och jag. 

Många gånger är han helt vrickad och han är långt ifrån perfekt men jag älskar honom. 

Long time no see

Can't say I've missed you.  

3 år sedan

För 3 år sedan låg jag i sängen och hade fruktansvärt ont i hela magen och hjärtat. Lungorna brände och ögonen sved av timmars gråt. 

Jag minns att störst var rädslan över att en dag känna att hon var ett avlägset minne. Att jag skulle glömma bort hur hennes nosrygg kändes eller i vilka riktningar pälsen växte på hennes lilla runda rumpa. Att jag skulle få svårt att känna hennes närvaro.

På sätt och vis är jag där nu och det sorgligaste är att hon blivit avlägsen. Det känns inte längre som om jag träffade henne för en stund sedan men det är också trösten. Det dövar lite även fast sorgen fortfarande är högst påtaglig. Men jag minns hela henne. Blickarna. Ljuden. Kroppsspråket. Pälsen. De små fjuniga öronen. Den klumpiga svansen. Allt är sparat långt inne i hjärtats minnesbank. För jo, de riktigt värdefulla minnena sparar man i hjärtat. 

Jag är så tacksam över att när jag var ute och red idag och tänkte på min fina tjej så uppenbarades en vacker regnbåge. Då kunde jag känna tacksamhet över att en dag ses vi igen. ❤

Bitter

Känner mig nere idag. Det är så mycket negativa känslor i omlopp. 

Värst är när de jag älskar mest kommer i kläm. Våra barn är världens bästa ungar som förtjänar genuint intresse.

Älskade karl också. Vad jag önskar att allt var enkelt.

Men huvudsaken är att vi har varandra och grunden vi står på är solid. 

Det är inte en egenskap jag älskar hos mig själv men jag glömmer aldrig. Aldrig. 

Längtar!

Sommaren är väl här nu får man lov att säga. Inte semestertiderna dock så det känns inte riktigt som skön sommar ännu.

Men. Om TVÅ ynka veckor så åker vi ut till Tjockisholm för två nätter ute i skärgården tillsammans med familjen. Det ska bli så härligt. 

Innan dess ska vi fira kusin Isabelles 2 årsdag och fira Midsommarafton. Inte helt klart hur ännu men sånt brukar lösa sig vart efter som. 

Nu i veckan får jag låna fina Moltas så det blir många kvällar i stallet och veckan avslutas med en hotellnatt med Kenny.

Mycket positivt som händer nu helt enkelt. Men allt kan förstås inte vara härligt, Elliot har 40 graders feber och känner sig rätt skruttig. Bara hålla tummarna att ingen annan blir smittad.

Alltså mina vänner. Det låter säkert klyschigt men jag känner mig förmögen för att jag har så underbara vänner. Jag älskar er! Livet blir så mycket roligare när jag får dela stunder med er. 

Att vara 27 år fyllda och ändå ha så många vänner, många som hängt med sedan barndomen och några nya, det gör mig rik. 

Feels like sunday

Så skoj vi hade igår, ungefär lika skoj som jag har ont i huvudet idag. Men det var det värt!

Toffe, Becca och lilla Vilde kom över på grillkväll. Känner mig lyckligt lottad som har så fina vänner. ❤

Det är när man ser tillbaka som man inser hur mycket tid som flutit förbi. Fina fina. 

Slapparkväll

Sommaren är här. Vår baksida är sval men det gör inte så mycket ikväll. Vi har ätit middag på uteplatsen, grillat och barnen har lekt vid poolen. 

Livet kan vara så himla härligt ibland. Vi och djuren trivs här. 

Steget till att byta det här mot en bostad ute på landet känns väldigt avlägset, nu har vi nära till vännerna, förskolan, stallet, krogen och familjen. Allt inom gångavstånd vilket känns skönt. 

Uteplatsen är inte så stor och den är lite vildvuxen men den är vår och vi gillar den. 

Endast 5 minuter från centrum men ändå så lugnt. Grannarna hörs knappt här på baksidan och de flesta är trevliga så tummen upp för Gula.

På vintern är det rätt skönt att någon annan skottar snö också.. Hehe. 

Stanna pressarna.

Ett frågetecken eller utropstecken förstärks inte av att man använder flera stycken. 

????

!!!!!!!

Ser bara slarvigt ut. Så det så. Ett räcker gott.

Red ut ensam på Moltas ikväll för första gången, det gick bra men jag trodde bog ingenting annat. Fina lilla hästen. 

På fredag ska vi dit igen. ❤

Åh. ❤

Tack älskade skruttungar för att ni somnade på mindre än en kvart ikväll. Det gillas och bådar gott för framtiden. 

Jag vet inte hur alla andra föräldrar tycker men jag avskyr att ligga och söva övertrötta tokiga barn. Det händer alltmer sällan, eller ska man kanske säga att det går i perioder för det kommer säkert att komma tillbaka men det har så klart varit nätter då man legat där, 1-2 timmar och bara velat skära handlederna av sig av ren frustration medan barnen snurrar runt, snackar om giraffer och pillar en i håret. 

Våra barn har aldrig behövt gråta sig till sömn. Jag kan inte göra det helt enkelt utan följer mitt hjärta och min magkänsla. 

Tror faktiskt inte att våra barn somnar sämre än några andra till följd av det. 

Allt handlar om rutiner för oss, varvar vi ner framför ett lugnt mysigt barnprogram, därefter borstar tänder och sjunger den obligatoriska tandborstningssången så vet de vad som är på gång och lägger sig oftast utan större protester. Samma varje kväll, alltid. 

Nu då. Jag borde städa av för det ser ut som om en orkan blåst förbi på övervåningen. Borde. Kommer inte att göra det. Inte ikväll. 

Solig dag.

Jag ska aldrig bo vid en skog. Jag står inte ut med myggor! Tror jag får spader snart. "Åh vad mysigt med uteplats" ja visst men inte när det kryllar av myggjävlar dygnet runt! Tror jag har sisådär 4 miljarder myggbett redan, hela benen är uppätna. 

Det borde finnas vaccin mot myggor, något som får oss att smaka illa eller något? Jag hade tagit det direkt. 

Vi har iaf lekt i Elliots nya pool en stund, sedan frös han så då avslutade vi i badkaret. Poolen är riktigt kul, det sprutar vatten. 

Men åter igen, skuggig baksida så det ska till att vara rejält varmt innan man badar där en längre stund. 

Har annars det rätt trevligt. Båda barnen mår skapligt men Melvins mage är inte i form ännu så de kan inte gå till förskolan. Han är rätt så lågmäld också och trött. 

Vi blir hemma hela veckan eftersom att det inte kommer att hinna gå 48 helt friska timmar innan onsdag. Torsdag och fredag är det ledigt oavsett i och med nationaldagen och den efterföljande "klämdagen" 

Börjar se fram emot allt kul vi ska göra i sommar! ❤❤❤

Bästa sällskapet.. Eller?

Tar en kaffe med Gimli på balkongen medan barnen äter klubba och ser på Mästerkatten. Fina vovven. Kanske blir det många sådana kaffestunder? Med hunden som sällskap. 

Känner mig lite gnällig idag. Varför kan inte hyresvärden ta ner buskaget bredvid vår balkong? Det känns inte helt okej att behöva bli uppäten av myggor mitt på dagen. På uteplatsen på baksidan är det en annan sak, där i skogsdungen klart det finns mygg men här? Här kunde vi väl få slippa tycker jag. 

Några av våra vänner kommer över ikväll trots att Melvin är sjuk. Vi ska mest vara utomhus ändå och barnen lägger sig sen så då hänger de inte med sjuklingen under speciellt lång tid. Gulligt att de tar risken för att få umgås. ❤❤❤

Känner att jag behöver det. Tror vi gör det allihop. Ta ett par glas vin och prata om stort och smått. 

Fina fina. 

I höst

Vi välkomnar vår nya familjemedlem Mamma Scan. Vi hoppas att hen ska trivas hos oss. Vi passar även på att välkomna Herr Lithells och Felix potatisbulle. 

Pulvermos stod och knackade på vår dörr men där fick vi sätta ner foten, någon måtta på eländet får det faktiskt vara!

Jag kommer att bli tvungen att sänka kraven på mig själv som den där perfekta mamman som gör det mesta från grunden. Tid kommer helt enkelt inte att finnas till det, eller ork. 

Jag kommer högst troligt att vara sjukskriven även då, till att börja med ska det göras en utredning som tar tid och sedan får vi ta det som det kommer. Därefter när jag är "frisk" eller mår bra eller vad man ska säga så ska jag plugga. 

Men hösten blir annorlunda ändå för det händer en hel del saker kring Kenny som kommer att ställa högre krav på mig att orka. 

Stundtals är jag livrädd men jag väljer att fokusera på fördelarna och de är väldigt många. Jag klarar det mesta om jag måste, frågan är bara vad det kommer att kosta i mående. Men det är oavsett värt det. 

Jag kommer att få sluta plocka tusen liter svamp och rensa halva nätterna. Kanske inte plocka lika mycket bär heller eller göra all sylt och saft från grunden. Inte laga mat i en timme varje dag med massor disk utan istället laga enkel mat som mättar. Min energi behöver läggas på andra saker som att orka leka med barnen och dra runt hushållet.

Kenny kommer med andra ord högst troligen inte att finnas här för oss så mycket efter sommaren utan det är jag och barnen. 

Det kommer att bli bra. Det måste bli bra.