Idag har jag bara umgåtts med mina tre grabbar. Jag älskar att vara mamma. Det är verkligen det bästa beslut jag någonsin fattat.
Visst. Det är skitjobbigt mellan varven och vi hinner knappt andas. Jag får säkert magproblem snart för jag får alltid kasta i mig middagen.
Men de är ju så goa! Så härliga.
Melvin fick vara uppe lite extra ikväll för att han städat sitt rum så han sitter där inne och leker nu. Helt inne i sin egna lek. Det är han ofta, han har lötid varit bra på att sysselsätta sig själv. Nu är det hög tid för läggdags, Elliot sover sen två timmar tillbaka. Men jag vill bara sitta här en liten stund till och se på när mitt lilla stora fantastiska barn leker för sig själv.
Han har blivit så stor, jag vet inte när det hände?
På sätt och vis är det sorgligt. Jag har missat så mycket, varit uppe i mig själv och bara haft precis så mycket ork att jag kunnat fortsätta orka andas. Så ja missade kanske lekstunden i parken som han istället hade med sin pappa. Läggningarna. Uppesittarnätterna med feber.
Men det ska bli ändring. Mamma är här nu. Jag känner det. Jag är på väg tillbaka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar