Så läser jag mitt inlägg och direkt börjar tankarna fara runt hur eventuella läsare tolkar det jag skriver. Jag vill inte misstolkas men samtidigt så kan jag inte hela tiden gardera mig mot det...
Jag tänkte iallafall att fy nu tänker kanske någon att jag ska börja jobba i sommar och sen tycker man kanske att det jag egentligen ska göra är tramsigt eller onödigt. Jag borde skita i vad alla korkade människor tycker som ändå aldrig kommer att förstå hur det är, på riktigt.. Men för mig att börja jobba nu, mitt i den här pågående processen vore ungefär som att ge sig ut på ett maratonlopp efter ett svårt benbrott innan du ens börjat på sjukgymnastiken!
Jag ska inte göra något sådant inom den närmsta tiden och ja jag saknar det. Ofta. Men just nu ligger min prioritering på att försöka laga det som människor tagit sönder inuti mig. Få tillbaka självkänslan och kunna sova om nätterna. Typ så.
Och ingen jävel ska pressa mig till att göra någonting annat! Jag vet vad jag gör, det är ett mycket medvetet val som jag och Kenny gjort tillsammans för att kunna få en bra framtid sen. För nej, man kan inte springa ett maraton med ett brutet ben.
Så då har vi det utrett ;-) Det jag ska göra i sommar är något kortvarigt som kommer att ge mig mycket god energi om det blir av. Men jag ser inte varför det inte skulle bli av så just nu känns det ganska härligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar