Sömn.

Idag behövde jag göra ingenting och mycket mer än så har jag inte gjort. Sovit. Badat. Och busat med barnen. Lagat mat så klart.

Nu ikväll sprack min andra stortå upp. Vad är det för fel på mina fötter? Grymt irriterande!

Skulle lätt kunna somna nu. Normalt att vara vaken 10 timmar per dygn och sova resten. Riktigt så illa är det inte men om jag lät kroppen bestämma helt och hållet så skulle det se ut ungefär så. Jag antar att jag är ordentligt trött helt enkelt. Utmattad. Efter år av vakna nätter välkomnar min kropp medicinen jag till sist gav efter för. Ingen speciellt stark men tillräcklig för att demonerna inte tar över så att jag får sova om nätterna. Jag kan inte beskriva hur skönt det är att slippa ligga nätterna igenom och lyssna på min familjs tunga andetag medan de sover. Se klockan slå två, tre, fyra och veta att ju längre tid det tar innan man lyckas somna, desto mindre tid får man sova.
Nu vänder jag mig om från Kenny så att han håller om mig och inom en halvtimme sover jag oftast. Det känns overkligt! Kanske håller det inte i sig, men jag är glad så länge det varar.