Jag är ju inte alldeles helt som de flesta av er.
Till exempel tror jag inte(hoppas i varje fall) att ni bävar inför varje storhandling och krampaktigt kör kundvagnen framför er, spänd och hoppas på att slippa möta en gammal bekant?
Det gör jag.
I en perfekt värld skulle jag antingen aldrig handla eller så skulle jag handla i någon affär långt borta så jag slipper träffa gamla bekanta.
Att behöva stå där och svara på era ihåliga frågor när ni egentligen inte vill veta utan mer frågar för att man ska. När ni frågar vad jag gör till exempel så är det inte så roligt att svara sjukskriven för att sedan se hur ni letar efter tecken på den där mystiska sjukdomen.
Eller om ni frågar hur jag mår och jag måste svara att det är prima fast det egentligen är ganska ruttet. Dessa svar tröttar ut mig och jag känner mig tvingad att komma med motfrågor fast jag egentligen bara vill fortsätta min handling ifred.
Nu kanske man kan tänka att okej, nästa gång glider jag bara förbi?
Men om du inte hälsar så undrar jag direkt om jag gjort något fel. Om du glömt vem jag är eller helt enkelt skiter i det?
Jag minns dig. Jag bryr mig men jag orkar inte kallprata.
Kanske kan vi komma överens om att möts vi ute så vinka gärna lite snabbt men pinna vidare sen. Du vill inte veta svaret på dina frågor, jag vill inte svara så bespara mig snälla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar