Jag har glömt/struntat i medicinen länge nu.. Inatt blir jag bittert påmind om varför jag har den utskriven. Jag kan inte varva ner. Stänga av. Slappna av. Somna.
Huvudet går på högvarv och jag kan inte sluta fundera.
Jävla tankar. Skit skit skit.
Mina fina ungar ❤ Allt för dem. Även saker som till en början kan kännas svåra. Allt för oss. Tillsammans. Vi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar