Hon förfäras över att feminister stormat Barbiehuset så att det fått stänga. Okej, nej skadegörelse är aldrig rätt väg. Sedan måste hon liksom fortsätta med att Barbie inte alls påverkat hennes syn på hur en kvinna bör se ut då hon var liten men det slutar inte där, nej sen skriver hon att hennes eventuella dotter minsann ska få ärva alla hennes barbiedockor och ett stort barbiehus men att hennes eventuella son inte skulle få göra det.
http://blondinbella.se/2013/05/17/alskade-barbie/
Sorgligt Isabella att du väljer att stänga dörrar för ditt framtida barn istället för att ge hen alla valmöjligheter.
Många tror att det handlar om att låta pojkar vara pojkar eller flickor vara flickor som om man på något vis begränsar barn genom att låta dem leka med vad de vill och inte stoppa in dem i könsstereotypa fack redan från BB. Det är precis tvärtom! Genom att låta barn vara barn ger man dem utrymme att utvecklas som individer och inte bara som det kön de tillhör.
Jag har en son som fyller 4 i sommar. En av de saker han önskar sig allra mest är en Rapunzelperuk som lyser i mörkret. Han gillar nämligen filmen Trassel och tycker att hon är skithäftig så han leker gärna att han är just Rapunzel. Varför skulle jag begränsa det och istället ge honom en plastpistol och be honom gå ut och låtsas döda något? Eller trycka en bil i handen på honom. Här! Sluta prata, brum brum brum Melvin! Å så krocka lite. Så där ja nu krymper inte pungen på dig.
Grejen är ju den att han gillar det där också. Han leker med bilar. Med pinnar som får agera pangare, han skjuter för sin egen hand med pilbåge när han leker att han är prinsessan Merida och han ammar sina dockor ibland. Han älskar hästar, bäst är mina gamla barbiehästar. Ibland är han en draktränare med svärd och ibland är han en mamma.
Jag kan inte förstå varför jag skulle begränsa Melvin bara för att han föddes med en snopp när vi istället kan låta honom vara personen Melvin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar