Vi ska inte ropa hej ännu men Elliot älskade förskolan idag. När Kenny lyfte upp honom för att gå hem hade han vrålat rakt ut för att han ville fortsätta leka. Gott tecken.
Hoppas att han känner sig trygg med att bli lämnad ensam där sen också.
Idag hade jag gärna åkt på loppis men det får bli någon annan gång. Helst då vi har barnvakt, jag kan se Elliot framför mig när han kutar omkring skrattandes bland de trånga hyllorna med krimskrams. Jag älskar loppis! Att hitta de där originella sakerna till fyndpris tillfredsställer själen. En del saker kanske behöver lite ny färg eller så och kanske är något aningen slitet men det är också en del av charmen.
När jag tagit eget körkort kommer jag att åka på mycket loppis! Nu får jag övertala Kenny varje gång och han avlider nästan av tristess. Inte kul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar