Wuhu!

Glad är jag idag! Ingen mer av oss har blivit sjuka och Melvin kräktes bara den där enda gången på kvällen i Torsdags. Därför ska jag med värdens tillåtelse gå på tjejkväll ikväll 😃

En av tjejerna har gått ner 46 kilo på mindre än ett år. Hur sjukt är det inte det? Då menar jag inte att det är sjukt att hon fått ett nytt friskt liv utan mer tanken på att någon kan gå ner så mycket. Det är mer än halva mig. Kommer jag att känna igen henne?
Sen tycker jag faktiskt att vinsten med ett lättare liv är en frisk kropp och säkert ett roligare liv, hon var vacker innan också om man nu tycker att det behöver påpekas.

Min nedgång med 12 kilo är ingenting att skryta med ikväll ;-) Haha. Men det är samma sak där, det bästa är att jag fått en starkare kropp som orkar göra alla dess roliga saker jag vill göra i min vardag. Än är jag inte i mål, mitt mål är inte att gå ner ett visst antal kilon (upprepar jag som ett mantra i sömnen i princip) utan att orka hänga med min atletiska man på en löprunda i skogen! Och till det är det en bit kvar. Men jag vill också orka. Jag vill inte att han ska behöva sakta ner massor för min skull utan jag vill springa i samma takt. Kanske kan jag aldrig det? Han är ruggigt snabb. Men kanske kan jag en dag och då blir jag stolt som en tupp!

Nu ska jag baka färdigt mina minicupcakes som jag ska bjuda Ester och Patrik på ikväll.
Motionera spar jag på tills imorgon :-)