Inatt fick Elliot krupp. Inte fullt lika jobbig som det kan vara men tillräckligt för att ingen av oss har sovit. Igen. Melvin brukade få det som liten, inte alls trevligt när ens lilla skrutt inte kan andas ordentligt. Vi gjorde det vi brukade när Melvin var liten, det sitter i ryggmärgen på något vis, ut i friska luften med trött liten unge och sedan bygga ramp i sängen där Kenny försökte sova med Elliot på bröstet.
Men nej, ingen av oss har sovit speciellt mycket inatt.
Det känns så typiskt att det ska sammanfalla med dagen då Kenny ska vara iväg hela dagen bortsett från när han kör mig till mitt sjukbesök och till efter barnens läggdags.
Så jag gör som jag gjort många dagar den senaste tiden, biter ihop och bara gör. Trots att jag inte alls orkar.
Jag är tömd och slut. Tom och avtrubbat trött. Minns inte när jag var utvilad sist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar